Författare: Maria Hansson

Transexkluderande radikalfeminister vill att transkvinnor ska förbjudas tillträde till damernas, och tvinga in dem på herrarnas

Hetsen mot transsexuella och andra transpersoner ökar allt mer. Se bara på de senaste dagarnas drev mot S:t Pauli Kyrka i Malmö, som slutade med att kyrkan tvingades plocka ned landets första HBTQ-altartavla Paradiset. Kritikerstormen mot kyrkan, hade inget relevant att komma med, så de låtsades bry sig om transpersoners ve och väl. Påståenden om att transpersoner exkluderas omväxlades med, att transpersoner porträtterades som onda, av samma personer som aldrig tidigare har brytt sig om transpersoners rättigheter.

Eftersom det är jag, som gestaltar ormen i Paradiset, faller påståendet att tavlan skulle exkludera transpersoner, på sin egen orimlighet. Än mer vansinnigt blir påståendet om, att transpersoner skulle framstå som onda, eftersom jag gestalter den goda ormen, som håller ett fast grep om den onda, som därmed förlorat sin tidigare makt.

Trots jag gång på gång fört ut budskapet om den goda ormen, fortsatta altartavlan Paradisets motståndare påstå, att transpersoner framställdes som onda. Detta framfördes i syftet, att få kyrkan att plocka ned tavlan. Media citerade friskt de, som påstod att transpersoner utmålades som onda, men ingen tog kontakt med den som gestaltar ormen, med andra ord, ingen frågade mig, om varför jag som transsexuell tackade ja till att gestalta ormen.

När beslutet kom, förklarade kyrkoherde Per Svensson att det var möjligheten att tolka transperson som ond som var avgörande för beslutet att flytta på tavlan. Jag kan enbart se det som en dålig ursäkt. Vill man inte ha en HBTQ-altartavla i kyrkan, kan man alltid hitta på en ursäkt hur långsökt den än är. I Efter Fem på TV4 fick Svensson frågan, om tavlan hade fått vara kvar, ifall transpersonen inte funnits med på tavlan. Svarat blev ett tydligt ja. Responsen på det svaret, kom snabbt till min messenger, där en homosexuell man påstod, att det är transpersonernas fel, att Paradiset plockades ned.

Transexkluderande radikalfeminister

Det finns en liten, men just nu tyvärr växande grupp radikalfeminister, som vägrar erkänna transkvinnor som kvinnor. I dessas ögon är transkvinnor patriarkatets representanter, med uppdraget att förstöra för kvinnokampen. Allt fler i denne grupp vill se en lagstiftning, som förbjuder transkvinnor uppsöka damernas. Transkvinnor ska tvingas in på herrarnas, eftersom de inte är ”riktiga kvinnor”.

I Sverige tvingas homo- och bisexuella att byta kön

På Twitter skriver barn och ungdomspsykiatrikern Svend Román: ”Även vi i Sverige tvingar många homo- och bisexuella till könsbyte.” Helt utan skam i kroppen, påstår alltså Román, att vi i Sverige tvingar homo- och bisexuella upp på operationsbordet för en könskorrigerande operation. Väldigt konstigt, att media inte skrivit om Románs grova lögn.

I ett annat inlägg påstår Román, att de som arbetar i utredningsteamen oftast är enögda och ganska inkompetenta. Betänk väl, att de som jobbar i landets könsutredningsteam har kompetens i fråga om könsinkongruens, och även kliniskt erfarenhet. Román har verken den kompetensen eller kliniskt erfarenhet. Trots det, anser Román att han är rätt person, att kritisera sin kollegor, som jobbar på de olika könsutredningsteamen.

Det finns flera läkare, som använder sig av sin läkartitel, för att skrämma upp föräldrar till transbarn och ungdomar. Trots de inte har adekvat kompetens ifråga om könsdysfori och transsexualism, sprider de det ena påståendet efter det andra. Uppsåtet är klart och tydligt. De vill i första hand förbjuda könskorrigering för personer som inte fyllt 25, och i andra hand kraftigt begränsa möjligheten för transpersoner att få adekvat vård, även efter det man fyllt 25.

Från lätt medvind till motvind i full storm

Sverige har under många år, varit ett land som utvecklats positivt i sin syn på transpersoner. Tyvärr har det under två till tre år uppståt en situation, där transexkluderande radikalfeminister allt mer kraftfullt påbörjat en häxjakt på transkvinnor, som man bland annat vill förbjuda tillträde till simhallens omklädningsrum för kvinnor och damtoaletten.

Läkare som saknar kompetens fråga om könsinkongruens, skriver debattartiklar deltar i debatter och sprider sitt ifrågasättande via Twitter och Facebook. Debattörer, krönikörer och ledarskribenter stämmer allt mer in i den negativa kören, vilket leder till att föräldrar och andra anhöriga blir oroliga för de barn och ungdomar, som lever i en kropp, som inte motsvarar deras könsidentitet.

Transsexuella och andra transpersoner, som levt i en tid av lätt medvind, ser nu att vinden vänt. Just nu är det faktiskt motvind i full storm.

Maria Hansson
Transaktivist
Föreläsare
Debattör

Nu anklagar man mig för att vara ond och till och med djävulen själv, eftersom jag gestaltar en orm i Paradiset.

Det är med stor förtvivlan jag ser, att S:t Pauli Kyrka i Malmö böjde sig för den utpressning de utsattes för, och valde plocka ned Altartavlan Paradiset.

Kyrkan utsattes för ren utpressning där mitt deltagande användes, för att få dem att plocka bort Sveriges första och enda HBTQ-altartavla. Tyvärr vann dessa som utövade utpressning. 

Sent under söndagskvällen fick jag ett e-mail från prästen Helena Myrstener, som berättade, att frågan om varför ormen gestaltas av en transsexuell kvinna kommit upp.

Enligt Myrstener hade Paradiset blivit uppfattat som att homosexuella inkluderas medan transsexuella exkluderas på grund av att ormen historiskt har setts som det onda, och Djävulen. Därför undrade hon om orsaken till att Elisabeth Ohlson Wallin och jag lät ormen porträtteras av en transkvinna. Jag skickade ett svar, där jag bad Myrstener ringa upp mig, vilket hon gjorde i måndags.

”Det var då som Elisabeth,
efter en längre stunds skratt, föreslog
att jag skulle gestalta ”den goda ormen”
som delade ut frukten från livets träd”

Under samtalet berättade jag, att när Elisabeth Ohlson ringde upp mig för att fråga om jag ville vara med, förklarade jag för henne, att det var jag, som 1998 långt innan jag kom ut ur garderoben, anmälde Ecce Homo för hets mot kristna. Det var då som Elisabeth, efter en längre stunds skratt, föreslog, att jag skulle gestalta ”den goda ormen” som delade ut frukten från livets träd, vilket jag både som transkvinna och troende kristen tyckte, och fortfarande tycker, är väldigt bra.

Jag begriper inte varför Paradiset ska anses exkludera transpersoner. Det är faktiskt så, att jag som är transkvinna känner mig kränkt över det påståendet. Som transaktivist har jag kontakt många andra transpersoner, och ingen av dem anser sig vara exkluderade, på grund av att jag gestalter den goda ormen i livets träd. Tydligen valde Kyrkoherden Per Svensson sätta mer värde på det som andra sagt, än att lyssna på mig och andra transpersoner.

De enda jag hört påstå det, är radikaliserade kristna som ofta far ut med sin egen transfobi riktat mot mig som person. Därför är jag övertygad om, att detta påstående enbart framförts för att få bort Paradiset från kyrkan.

Vissa har framfört, att Altartavlan Paradiset framställer transpersoner som onda och djävulen, enbart för att det är jag som gestalter ormen. Ifall ormen alltid ska ses som ond, skulle det även innebära  att kobbarormen i 4 Mos 21:8-9, skulle vara ond. Om så är fallet, anklagar man Gud, som gav Mose i uppdrag att göra denne orm. Nu anklagar man mig för att vara ond och till och med djävulen själv, eftersom jag gestaltar en orm i Paradiset.

Att anklaga den konstnär, som ligger bakom utställningen ”ID: Trans” för att ville exkludera transpersoner eller till och med få oss att framstå som onda, är inte enbart en ren lögn, utan även djupt kränkande mot Elisabeth.

Och ärligt talat. Finns det någon som på allvar tror, att jag skulle ha sagt ja, om det handlade om att beskriva transpersoner som onda, vilket vissa påstår?

Nu är beslutet tagit. Kyrkoherden Per Svensson lät utpressarna få tolkningsföreträde framför den information jag lämnat till prästen Helena Myrstener.

Maria Hansson
Den goda ormen
i Paradiset

Transexkluderande radikalfeminister anser, att de har rätt, att framföra påhopp som, att transkvinnor är ett patriarkalt verktyg för att förtrycka kvinnor

Trots att Sverige kommit väldigt långt med olika frågor som rör transpersoner, finns det en liten grupp transexkluderande radikalfeminister som bedriver en häxjakt på transkvinnor, som enligt dem inte är riktiga kvinnor.

Jag är personligen bekant med en hel del radikala feminister, som på inget sätt diskriminerar och exkluderar transkvinnor. Vissa av dessa är faktiskt transkvinnor själva. Därför är jag övertygat om att den transexkluderande radikalfeminismen på inget sätt är representativt för vad radikala feminister står upp för. Av den anledning väljer jag framöver omtala de feminister, som vägrar transkvinnor rätten att vara de kvinnor de är, för extremfeminister.

I Facebooks gruppen ”Samtal om kön” råkade jag komma i diskussion med en några av dessa extremfeminister. Gruppen bildades i sin tid av en radikalfeminister och en transkvinna, men har den senaste tiden omvandlats till en grupp, där transkvinnor inte respekteras. Bland annat anser en del av gruppmedlemmarna, att det ör fullt tillåten att felköna transkvinnor och kalla dem för ”transidentifierad män”.

I en del av inläggen jämförs transsexualism med en religion, i andra kallas det för ”transideologi”. Innan jag själv välde lämna gruppen, blev jag attackerat, för att jag självklart gör mina behov på damernas. En skribent ansåg, att jag skulle uppsöka herrarnas, och ville ha en lagstiftning som förbjuder transkvinnor från att uppsöka damernas.

”det finns
inga feminister
i F!

Vid ett tillfälle skrev jag, att även bland Feministiskt Initiativs (F!) medlemmar finns det transkvinnor, vart på en av extremfeministerna ansåg, att det inte finns några feminister i F!.

Den häxjakt dessa extremfeminister bedriver mot transkvinnor, omfattas av kommentarer som:

Transkvinnor är inte kvinnor

”Hur är inte fallet att vi tvingas spela med när mantrat ”transkvinnor ÄR kvinnor” tvingas på oss?”

”Människan kan omöjligt byta kön. En mutilerad man är inte en kvinna och det är kränkande att påstå  något annat.”

”Kvinnor är inte silikonbröst och ett kirurgiskt skapat hål. Att jämföra den ”slida” som transkvinnor har med den magiska organet en fitta är är fan en hädelse.”

Transkvinnor ett ”patriarkalt verktyg” för att förtrycka kvinnor.

”Jag tror inte på tanken att identiteter, känsloliv, ens inre, ens medvetande är eller ska anses vara könade överhuvudtaget. Det är ett patriarkalt verktyg och idé som används för att förtrycka kvinnor.”

”Eller så står jag emot er kvinnohatiska kampanj att utrota oss från språket och ta ifrån vår möjlighet att sätta ord på vår levda verklighet.”

”försöker föra en dialog
och informera om
könsinkongruens

När transkvinnor försöker föra en dialog, och informera om könsinkongruens (könsdysfori, transsexualism), med extremfeminister, blir vi påhoppade, anklagade för att vara manipulativa, och för att använda oss av härskarteknik. Extremfeministerna anser, att de har rätt, att framföra påhopp som, att transkvinnor är ”ett patriarkalt verktyg för att förtrycka kvinnor”, samtidigt som de förnekar oss rätten, att försvara oss mot deras angrep.

Den häxjakt vissa extrema feminister bedriver mot transkvinnor, tillsammans med det patriarkala hatet vi utsätts för, kan leda till en växande suicidrisk bland transkvinnor, som även drabbas av annan form av transfobi.

Maria Hansson
Transaktivist
Kvinna
Borgerlig feminist
maria.hansson@transaktivist.se>

Transfobiskt media elder på efter Uppdrag Gransknings program ”Tranståget och tonårsflickorna”

Nu går nazistiska Nordfront och den radikaliserade kristna tidningen Världen Idag till kraftig attack, mot den vård och det stöd, de olika utredningsteamen erbjuder transbarn och ungdomar. Med citat, urplockat ur sina sammanhang, anser de båda tidningarna, att alla barn och ungdomar ska räddas ”från hormoner och skalpell”.

Det är så otroligt tråkigt, att se hur dessa tidningar utnyttjar ”Mikas” berättelse, för at sprida sin transfobiska smörja. Att ”Mika” fick dela med sig av sin berättelse, var helt rätt, och bra. Även om endast 0,3 till 0,6 procent av könsutredningsteamens diagnoser är felaktiga, är det viktigt, att de som fått fel diagnos och ångrar sig, också får möjlighet att berätta om det. Deras berättelser är viktiga.

Problemet är inte, att Mika fick berätta. Problemet är, att man inte lät någon av alla de ungdomar som faktisk fått rätt diagnos, berätta om hur vården räddat deras liv. En sådan berättelse hade kunnat balansera upp den efterföljande debatten.

Världen Idag skriver: ”Att använda medicinvetenskapens förmågor och resurser till att operera om fysiskt friska ungdomars könsorgan och operera bort brösten på fullt friska unga flickor, det är ingrepp med enorma och permanenta konsekvenser.”

Nordfront skriver: ”Varför är det framförallt tonårstjejer som drabbas av de homolobbypåhejade stympningarna?”

På socialamedier eldas det på med det ena hatfulla inlägget efter det andra. Föräldrar till transbarn och ungdomar anklagas för att vara olämpliga föräldrar, och det framförs hopp om att Socialtjänsten ska omhänderta barnen, så de kan avprogrammeras.

Var det verkligen detta, som Uppdrag Granskning ville uppnå? Ärligt talet tror jag inte det. Jag är övertygat om, att uppsåtet var ärligt och seriöst. Man ville ge någon som ångrat sig, en chans att berätta. Felet är, att man inte balanserade upp programmet, genom att låta någon av alla de, som fått ett mycket bättre liv efter sin könsbekräftande operation, medverka i programmet.

Maria Hansson
Transaktivist
maria.hansson@transaktivist.se

Allvarligt att kalla, den behandling barn med Könsdysfori erbjuds för ”experimentella människostudier”.

Svenska Dagbladet publicerade den 13 mars en debattartikel, skriven av professor Christopher Gillberg m.fl. Eftersom artikeln innehåller en hel del transfobiska osanningar, skrev jag ett svar, som Svenska Dagbladet meddelade, att de inte kommer att publicera. Därför publicera jag mitt svar här.

Jag finner det beklämmande att professor Christopher Gillberg, som inte har någon kompetens ifråga om utredning av könsdysfori anser att barn ”utsätts” för den behandling ⁦Socialstyrelsen⁩ rekommendera.

Påståendet, att dessa senare utsätts för ”könsstympning” kan inte jag se som annat än ren och skär transfobi.

Tyvärr är det inte första gången, lär inte heller vara sista, som någon inom psykiatrin gör liknande uttalanden. Uttalanden som enbart skadar barn och unga med könsdysfori. Dessa uttalanden leder även till att vissa individer citerar dem, när man sprider sitt transfobiska hat.

Jag ser väldigt allvarligt på att man avsluter debattartikeln, med att kalla, den behandling barn med Könsdysfori erbjuds för ”experimentella människostudier”. 

Ökningen av barn och unga som söker utredning för könsdysfori beror verken på social eller föräldrarnas påverkan. De flesta barn vågar samtala med sina föräldrar om allt. Detta innebär även att barn numera vågar berätta för föräldrarna, att de inte är den flicka eller pojke, som alla tror. Föräldrarna tar det barnet säger på stort alvar. I sin tur ledar det till, att föräldrarna söker information och tar kontakt med vården.

Socialstyrelsen rekommendera, att barn och ungdomar med tecken på könsdysfori, eller som uttrycker önskemål om specialistkontakt, utan fördröjning remitteras till specialistteam för utredning.

Jag uppmanar Socialstyrelsen, att framföra kritik mot de inom psykiatrin, som anser att de vet mer om Könsdysfori, än de läkare som arbetar i de olika utredningsteamen där kunskapen och kompetensen finns.

Maria Hansson

Transaktivist

Idag utsågs Stefan Löfven till statsminister, trots att antalet ja röster var 38 färre än antalet nej röster. Nu ifrågasätter jag inte, att Löfven utifrån gällande bestämmelser i Grundlagen, utsågs till statsminister. Däremot är jag tveksam till gällande lagstiftning, eftersom jag ser risker för att framtida politiker kan utnyttja system på ett sätt, som inte var lagstiftarens intentioner, när grundlagsändringen kom till.

Så länge vi har en lagstiftning, som är utformat på så sätt, att det krävs 175 av ledamöterna i Riksdagen röster nej till talmannens nominering av statsministerkandidat, finns en risk att Sverige får en regering, som i det föregående valet inte fått mer än 10 – 15% av väljarnas röster (förtroende).

Med nuvarande lagstiftning kan en av talmannen föreslagen statsministerkandidat, faktiskt få bilda regering, även om så lite som 15 ledamöter röster ja, och trots att 174 röster nej. Det är inte rätt, att en demokrati som Sverige, har ett sådant system för att tillsätta en statsminister.

Jag vill nte heller se ett system, där det krävs 175 röster, för att utse en ny statsminister. Med ett sådant system, skulle det bli väldigt svårt, att få till en regering, om det inte finns ett underlag för en majoritetsregering.

Vad jag helst av allt skulle vilja se, och vad jag anser är det bästa utifrån ett demokratiskt synpunkt, är att den som ska kunna utses till statsminister får fler ja röster än nej röster.

Jag kan värka bitter, men nej det handlar inte om det. Det är enbart så, att jag finner de grundlagsfästa reglerna för hur val av statsminister ska gå till, strider mot det man förväntar sig i en demokrati.