Hannes: Mamma ljög om mig i Uppdrag Granskning

I onsdagens Uppdrag Granskning  ”Tranståget och tonårsflickorna” fick en mamma framföra sin version av sonens transition. Mamman framträdde helt öppet, vilket innebär att hennes son blev outat mot sin vilja.

Efter programmet twittrade Hannes sitt svar på vad hans mamma framförde i programmet. Transaktivisten har inhämtat tillstånd från Hannes, för att publicera hans tweets

Genrebild från Söderhamn Pride

Jag vill klargöra att beskrivningen av mig i Uppdrag Granskning är falsk och att min mamma ljög om informationen hon spred om mig. Dessutom tog det 1 och 1/2 ÅR innan jag fick påbörja behandling och 6 månader till innan jag fick tid för masektomi. Det framställdes som jag fick allt direkt.

Nu vill jag klargöra de falska kommentarer om mig i UG min mamma framförde i UG..

1: Jag använder pronomen han. INTE hon.

2: Jag bad aldrig min mamma att hjälpa mig med kontakt med vården. Tog kontakt själv. Hon erbjöd senare att hjälpa hitta psykoterapeut men det var inget jag bad henne om.

3. Hon var den första i min familj jag kom ut till, för vi var väldigt nära. Det var ju för att jag älskar henne. Hon fick det att låta som att jag försökte vara elak. Jag behövde bara tid att komma ut till alla i min närhet. Efter några månader berättade jag ju för de andra också.

4. Jag var inte 17 och ett halvt. Jag skulle fylla 18 om två månader. Jag hade inte mitt första möte med ANOVA förrän jag var 18 år.

5. Hon sa att jag ”inte kunnat uttrycka varför mitt dåliga mående skulle bli bättre”. Jag borde klargöra att jag inte var deprimerad när jag kom ut till henne. Jag hade inte extremt ”dåligt mående”. Men ja, jag var nere för att jag hade en stor hemlighet jag bar runt på.

Jag har förklarat många gånger i detalj hur jag känner, varför jag vill transitionera o.s.v. Så jo. Jag har kunnat uttrycka varför det får mig att må bättre att transitionera. Fler gånger än jag kan räkna.

6. Hon uttrycket oro att jag har blivit påverkad utifrån. Hon borde förklarat som hon egentligen tycker. Hon tyckte inte om att jag umgicks med HBTQ-personer. Om de inte var cis eller hetero så ville de rekrytera mig till sin kult. Det är inte en spekulation jag har om henne. Hon har sagt det rakt ut till mig.

7. Mamma framställde mig som en väldigt psykiskt sjuk tonårstjej, jag som fyller 21 i år. Ja, just nu har jag en depression, eftersom den person, som jag trodde älskade mig mest i hela världen har sagt hatord, förminskat mig och varit konstant passivt aggressiv i veckor till och med månader i taget.

Mamma har gjort mycket mer sårande saker som är för privat att ta upp. Så klart som fan att jag är deprimerad. Klart som fan att jag känner mig värdelös. Jag visste att det skulle ta år för henne att acceptera. Och det har bara gått typ 3 år.

Numera lever jag som den man jag är. Alla mina vänner, och de jag möter i vardagen, ser mig som man.

Om inte min mamma sagt allt det här om mig i TV, skulle jag ALDRIG ha pratat om det här så offentligt online. Men jag har en rätt att försvara mig när någon målar upp mig som någon jag inte är, och rentav ljuger om mig i TV.

Hannes